Vad tänker du på när någon säger riddare? Vi har besökt riddardagarna i Mariefred idag, och vi tänkte väl på lite olika saker när vi åkte dit.
Sonen tänkte direk på långa svärd som man kunde slåss med. Han blev överlycklig när han fick skjuta vildsvin med pilbåge, och när han fick en hillebard att bära hem. Vi har haft mini-tornerspel utan häst på gräsmattan i eftermiddags. Sonen och jag mot pappa. Vi la upp en strategi om att anfalla från varsitt håll, så kunde inte pappa försvara sig. Vi vann, som alltid! ;)
Själv hade jag gärna sett lite mer av det där ridderliga. Vilken tonårstjej, som var tonåringen med mig, har inte drömt om mannen på den vita springaren som ska komma och rädda mig från den trista vardagen. Eller som faller på knä framför mig, bedyrar mig sin kärlek och kysser mig på handen. (Inga sexuella trakasserier där inte!)
Men någon ridderlighet såg jag inte av idag heller. Och det är väl inte alltid som man vill att drömmen ska slå in. Jag har svårt att se att jag skulle kunna ta min oäkta hälft på allvar om han kom svepande på en vit springare, lyfte upp mig framför sig i sadeln (med ett enkelt handgrepp) och sedan galopperade iväg mot solnedgången. Skulle nog också ha svårt att hålla mig för skratt om han la sig på knä framför mig och kysste min hand. Så ridderlighet i all ära, men den får nog stanna vid en dröm...;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar