Av barn får man höra sanningen....

- Mamma, vilken stor mage du har. Det ser ut som om du ska ha en bebis.
- Men det ska jag inte!
- Hur vet du det?
- Sånt vet man som mamma!
- Fast du mamma, när magen börjar växa så där stor då finns det en bebis i magen!
- Eller så har man ätit för mycket mat!
- nähä...då skulle du bara ha varit ett skelett!

Är osäker på hur jag ska tolka avslutningen på vår pratstund :)

Småbarnsförälder...

Jaha, nu har jag haft bebis igen i 6 dagar. Vår lilla Molly är verkligen helt bedårande. Jag trodde inte att jag skulle vara så förtjust i en katt. Jag har t o m svårt att bli arg när hon väcker mig före kl. 5 på morgonen genom att putta mig i ansiktet med tassen, slicka lite försynt och sen lägga sig som en extra pälsmössa på mitt huvud, samtidigt som hon spinner nöjt.

Barnen och jag hade en överenskommelse om att katten inte skulle få vara i sängen. Det sprack ju kan man säga. En katt gör ju liksom som den vill....

Imorgon åker vi till småland och besöker barnens mormor och morfar, och Molly ska förstås med. Ska bli mysigt att byta miljö några dagar, och det är ju närmre till blåkulla från småland :)

Glad påsk allihop!

Vaddå papperslöst?

Ikväll har jag haft storstädning bland alla mina papper. Varför får man fortfarande så mycket papper när allt sägs vara så digitalt? Själv "lider" jag av digital teflon - det som inte kommer digitalt finns inte.

Jag är hopplös på att hålla reda på papper och det är av ren självbevarelsedrift som jag lyckas hålla reda på mina räkningar varje månad. Iallafall tills de är betalade, men vad ska man göra med dem sen? Kan man kasta dem? Hur länge måste/bör man spara dem?

Ikväll kastade jag allt som kommit före 2010. Skulle det visa sig vara dåligt får jag väl lösa det då :)

Investera i kärlek...

Jag har under en period blivit bearbetad av mina barn. De två yngsta har varit mest aktiva, ivrigt påhejade av varandra. de vill att vårt hem kompletteras med en katt. Äldste sonen är ju pälsdjursallergker, men mig och sig själv veterligen har katter inte varit ett problem.

Så nu står jag inför valet och kvalet att inleda ett 15-årigt förhållande med en renrasig britt. Törs jag?

Kolla in kandidaten här. Det går ju inte att motstå.... Och alla sakkunniga jag frågar påstår att om det är innekatt vi ska ha, är det enbart raskatter som kan komma på tal. Bondkatter och andra mer vanliga raser har stora behov av att kunna gå ut. Och vem kan motstå sådana argument. Vem vill skaffa en livslång kärlek som kommer att dö av tristess?