tisdag 30 juni 2009

Har folk blitt galna...

För en tid sedan kunde vi läsa om en rektor i norr som blivit avstängd sedan han lagt ut nakenbilder på sig själv på facebook. Ett forum som han för övrigt använde för att kommunicera med sina elever.

I Härnösand var rektorn den som var fullast på studentbalen. - Han fick också avgå.

I Strängnäs sitter en lärare anhållen för att ha utnyttjat en av sina elever under flera års tid.- Han har ingen tjänst kvar!

Ikväll kan man läsa om en kommunal chef i Dalarna som hade porrbilder på sin tjänstedator, och bilderna poppade upp mitt under ett styrelsemöte när han skulle visa ett bildspel. Som om inte det var pinsamt nog, citerar tidningen honom när han försvarar eller försöker släta över sitt agerande. Artikeln finns att läsa på Aftonbladet.se. Han fick minsann behålla jobbet. Vissa har tydligen befordrats till sin inkompetensnivå!

Men vad är det som gör att människor har svårt at hålla sig på rätt sida gränsen, och uppenbarligen inte inser att de som kommunala tjänstemän är och ska vara utsatta för granskning. Eller har de insikten men tycker att risken för att bli upptäckta är värd att ta??? Har di blitt spritt språngande galna????

måndag 29 juni 2009

Traderare...


Jag har trillat dit igen!

För ett drygt år sedan var jag en Traderare av storformat. Jag köpte och sålde hej vilt! Det gick väl jämt upp kan man säga när det gäller ekonomin, men jag fick ju inte färre saker i hemmet, bara andra..

Nu har jag hittat tillbaka till Tradera, men lovar mig själv dyrt och heligt att denna gång ska kassarna med sonens urväxta kläder inte bytas ut mot andra bra att ha saker...

Så vill du göra en god gärning kan du gå in och buda på en massa fina pojkkläder som säljs av ZOOZOOM, för det är jag...

söndag 28 juni 2009

Tänk vad bra jag har det!

Jag har sedan många år haft mina stora barn boende hos mig enbart på halvtid. Sån där modern mamma ni vet. Men även om de bott hos mig enbart på halvtid, har jag ju varit mamma på heltid och ibland har längtan efter dem varit större än annars.

Vi har alltid pratat en massa, mina barn och jag, och försökt sätta ord på tankar och funderingar. Längtan, även om den ibland har gjort ont, har vi sagt är något positivt. Vilken tur vi har - Tänk de som inte har någon att längta efter!

Nu för tiden är jag ännu mer mamma i tiden och har fått en liten sladdis i ett nytt förhållande. Han är 4 år nu.

Idag är min födelsedag! Vilken lycka det är att bli väckt av sin familj, stora och små indvider, men blommor, paket, hemgjorda presentkort och teckningar. Vilken otrolig tur jag har som har dessa unika och så speciella personer i min närhet. Tänk de som inte ens blir ihågkomna på sin födelsedag, eller någon annan dag på året heller för den delen.

Den bästa present jag kan få är ju att de finns där och gör det där lilla extra för min skull! Idag har jag fått mycket av det där lilla extra, den där omtanken med vad just jag uppskattar allra mest. Och det jag uppskattar allra mest är helt gratis...:)

lördag 27 juni 2009

Badskratt!

Jag är uppväxt vid havet och det har tagit en viss tid att vänja sig vid Mälaren. Det luktar fortfarande inte tång, vågorna låter inte på samma sätt och beter sig inte på samma sätt i Mälaren som in havet. Men när solen lyser så ljuvligt som idag, då beger jag mig gärna ner till "min" Mälarpärla.

Solen sken från klarblå himmel idag och det var riktigt varmt. Det gick inte att sitta i solen allt för länge innan man ville ta sig ett svalkande dopp. Det vill säga om man inte är som min oäkta hälft som tycker att luft- och vattentemperatur bör vara mer jämnbördiga innan han doppar sig.

Sonen, som låg i blöt hela tiden, tyckte att hans pappa betedde sig lite märkligt.

"Mamma, varför badar inte min pappa?"
"För att han är en badkruka!"
"*fniss* Min pappa är en blomkruka!"

onsdag 24 juni 2009

Stolt mamma


Det finns grupper med mer eller mindre suspekta intresssen och namn på Facebook. Men idag blev jag inbjuden att gå med i en som heter "Stolt mamma/pappa", och vem kan tacka nej till det?



På gruppens "wall" står följande dikt av okänd författare:

Krama mig ofta så blir jag glad och trygg,
låt mig känna mig älskad även om jag varit stygg.
Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test,
för även om jag klagar är ni ändå bäst.
Visa mig i handling vad respekt är för någonting,
lär mig se det vackra i världen runt omkring.
Tala om att jag duger just precis som jag är,
och låt mig höra ofta att jag är er väldigt kär.
Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor.
och kom ihåg att man kan leka även om man blivit stor.

Njut av sommaren och av era barn!

måndag 22 juni 2009

Konsten att vara snäll!

Vad tänker du på när du hör att någon är snäll?

Själv tänker jag på Bamse. Bamse är inte bara världens starkaste björn han är snällaste också. Själv säger Bamse att "Den som är stark måste vara snäll". Bamse är helt osjälvisk, och har alltid en omtanke om någon annan. Även om någon betett sig illa mot Bamse, svarar han alltid med att vara snäll. Bamse är en ovanligt klok Björn, och även i pressade situationer gör han etiska överväganden och tar etiskt korrekta beslut. Till skillnad mot verkligheten tycks han alltid räcka till, alltid finnas på rätt ställe vid rätt tidpunkt för att kunna visa denna klokhet och omtanke mot allt och alla.

Men ordet snäll är inte alltid sagt med betydelsen att personen är som Bamse. Inte sällan kallas personer snälla med betydelsen naiva, lite dumma och töntiga. Om detta har Stefan Einhorn skrivit en bok. Boken heter just "Konsten att vara snäll".


Stefan Einhorn säger i sin bok att "För mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta. Den snälla människan är minst av allt dum, tvärtom mycket klok, eftersom hon har förstått att det hon gör för andra gör hon också för sig själv. Men snällhet är en egenskap som måste förvaltas med gott omdöme. Att vara snäll på ett äkta, positivt och gott sätt är verkligen en konst."


Varför är vi då inte snälla jämt? Även detta diskuterar Stefan Einhorn i sin bok. Människan är inte alltid rationell och logisk i tanke och handling och i denna handfasta bok, innehållande mängder av praktiska exempel på vardagssituationer där snällhetens sätts på prov, visar Stefan Einhorn på svårigheten att göra det som är lätt. Att vara snäll är det lättaste och samtidigt det svåraste, och den största gåvan vi kan ge vår omgivning.

Bamse behöver inte läsa denna bok, eller så har han redan gjort det och tagit till sig varenda stavelse. Vi andra "vanliga" människor kan finna stor glädje och få många funderingar av att läsa Stefan Einhorns bok. En mycket bra bok att läsa i hängmattan i sommar!

lördag 20 juni 2009

Vänskap!

Kan dyka upp där och när man minst anar det!

Vi var i Thailand i julas. Inför resan letade vi boende över nätet. Vi ville ha eget hus som var lagom stort för 7 personer med egen pool, och inte allt för lång från vattnet. I en annons på blocket hittade vi vårt boende.

Ägarna visade sig vara en familj i Stockholm och ville gärna träffa oss innan de hyrde ut. Huset var ju inte ens färdigbyggt och de var rätt nya som hyresvärdar. Vi mottog deras önskan mycket positivt, och åkte upp för att träffas över en kopp kaffe.

Vi fick se bilder på huset, höra om deras planer och lyssna på deras erfarenheter som turister i ett land som vi skulle till att besöka för första gången. En mycket trevlig eftermiddag blev det.

Väl framme i Thailand visade det sig att huset motsvarade alla våra förväntningar med råge! Vi hade en kanonvistelse!

Från det där första mötet, så har vi haft regelbunden kontakt med familjen i Stockholm. De har besökt oss och vi har varit hos dem på ytterligare besök. Nu har vi firat midsommar ihop och haft kanontrevligt!

Vi svarade på en annons om hus och fick vänner som jag hoppas kommer att finnas i vårt liv länge fram över!

torsdag 18 juni 2009

Midsommartips!

Dunjacka:



Med matchande gummistövlar:



Och blomster på lilla huvudet;


Med önskan om en riktigt varm, torr och rolig midsommar! Glöm inte blommorna under kudden...

Morgondagens lärande!

”If we teach today as we taught yesterday
We rob our children of tomorrow”.
John Dewey

tisdag 16 juni 2009

Gamla hjulspår!



Hur gör man för att ta sig ur gamla hjulspår?

Varför är det alltid lättare att hålla sig i de gamla hjulspåren än att utforska ny mark och göra nya hjulspår?

Jag tror och utgår alltid från att vi gör saker av en eller flera orsaker. Att det vi gör fyller ett eller annat behov hos oss, även om vi kanske inte är medvetana om det. Men någon vinst gör vi alltid, även om den inte alltid behöver vara positiv i långa loppet.

Om jag vill förbättra i tillvaron genom att börja göra på nytt sätt, eller bara planera min tid annorlunda eller kanske sluta göra något som jag gjort tidigare, så halkar jag lätt tillbaka i gamla hjulspår. Min föresats kan hålla ett tag, men så rätt vad det är så kommer det en dag då det händer något och jag reagerar med magen mer än huvudet, och sen är jag tillbaka igen.

Jag blir lika besviken på mig själv varje gång och tankar om hopplöshet infinner sig snabbt. Inte särskilt konstruktivt! Önskar att jag istället kunde med magen reagera som "Ojsan...igen! Vad hände nu och vad kan jag lära mig? Vad kan jag justera för att gå vidare?" Men så funkar inte min mage...än...

Det är när detta har hänt som jag försöker fundera över vilka behov som mitt beteende utlöstes av. Och jag kan komma på många. Oj vad många behov jag har! Jag vill känna mig omtyckt, bekräftad, viktig för andra, jag vill ingå i en gemenskap, jag vill både känna och få inspiration och motivation, jag vill känna trygghet, jag vill....massor!

Så slutsatsen jag dragit är att även om jag inte gör som jag planerat och borde, så beror det inte på att jag är en dum, elak och destruktiv person, utan jag försökte bara tillgodose något av alla de behov som jag har. Med alla de behov som jag räknade upp kan det ju tyckas hopplöst att försöka ändra på något....

Så nu har jag bestämt mig för ett nytt angreppssätt...igen...;) Jag ska försöka fundera över vilket behov som ligger bakom mitt till synes irrationell beteende, och försöka hitta nytt sätt att tillgodose det på. Det nya i detta sätt att tänka är att jag istället för att försöka bortse från ett behov och förminska dess betydelse, ska jag istället legitimera det och försöka hitta nya sätt att lösa det på. Visst låter det klokt? Och lyckas jag inte med tankens kraft får jag väl ändra de yttre förutsättningarna...

Jag ska börja med något enkelt....Min väckarklocka symboliserar ett behov av att komma upp vid en viss tid varje morgon. Men väckarklockan står på för nära avstånd och jag stänger av den varje morgon, vänder mig om och fortsätter sova. Där har jag testat tankens kraft länge för att komma upp när klockan ringer. Nu ska jag bli med handfast och flytta klockan till andra sidan rummet....;)

måndag 15 juni 2009

Måndagsmat!

Vi är en sådan där modern familj....där barnen flyttar in och ut i relativt jämna intervall. Måndagar är ofta en dag då huset antingen fylls på eller väskor ska köras iväg.

Dessa dagar är matlagning ingen prioriterad verksamhet....fokus är liksom på annat. Då har vi sedan många år och till barnens förtjusning infört måndagsmat. Den rätten går snabbt att laga, snabbt att äta och passar alla munnar. Köttfärssås och spagetti.

Måndagsmat i kombination med "regel nr 1" är något barnen uppskattar.

Regel nr 1 innebär att man inte behöver lyssna eller iallafall bry sig om vad pappa i huset säger. Den infaller när pappa försöker sig på att skämta och skämtet inte riktigt faller i god jord hos alla andra. Ofta handlar det om att han försöker få något av barnen att tro att de måste utföra någon, av honom förutbestämd handling, till pappas fördel.

Detta är alltså ett tips till er andra...Måndagsmat och regel nr 1 underlättar tillvaron ;)

Äntligen måndag!

söndag 14 juni 2009

Jordgubbar = Sommar?


Eller är det sommar=jordgubbar?


Tror nog det senare iallafall...när man tittar ut genom fönstret så kan jag inte låta bli att undra över vad jag gjort som är så illa att syndafloden ska drabba mig. Så sommar är det inte!

Vet du att det skördas ca 20 000 ton jordgubbar i Sverige varje år? Till detta kommer alla "gubbar" som vi importerar. När jordgubben kom till Sverige på 1700-talet, från Frankrike, kallades den för ananassmultron. Men sedan mitten av 1800-talet är ordet jordgubbe en del av det svenska språket. Bra att veta va' ?

Tur är väl det att fransmännen gjorde som de gjorde när de odlade fram jordgubben. Utan jordgubbar ingen sommar....och om det regnar i den här takten kommer vi väl inte att ha några svenska gubbar i år...det kommer att flyta bort...och då blir det ingen sommar...så ingen sommar utan jordgubbar...*snyft*

fredag 12 juni 2009

Hur skiljer man på ord när de ser likadana ut?

Den senaste veckan har vi kunnat läsa om hur två tonåringar, lika gamla som min egen son, är häktade för mord på en jämnårig. Det går inte att förstå, men ändå försöker vi alla att hitta förklaringar i det obegripliga.

Jag har inte svårt att minnas den första stora kärleken, när jag var ungefär lika gammal. Jag trodde det var vi för evigt och inget eller ingen annat kunde komma emellan oss.

Nu när jag är vuxen har jag förstått hur lite jag egentligen visste om vad kärlek var när jag var 16-17 år. Men känslan jag hade då, är lika äkta och lika stark som de jag kan känna idag, fast på helt andra grunder.

Men alla de ord som jag skrev i mina dagböcker, när jag var arg, ledsen och sårad. När min kärlek ibland var obesvarad och när HAN valde någon annan. Visst skrev jag då att HON var knäpp i huvudet och en person som jag hatade. Men det var ju bara tomma ord.... Stora, kraftfulla och väldigt omogna ord när känslorna blev för starka. Men ändå bara tomma ord...

Så när man nu kan läsa i tidiningarna att åklagaren försöker få tag på de sms som skickades mellan den häktade flickan och hennes pojkvän, för att kunna bevisa att de planerat detta mord under en tid, så kan jag inte låta bli att tänka;

Vad är dessa ord i sms:en egentligen värda?
Vad står de egentligen för?
Och vad var den reella innebörden?

Är meddelandena bevis för ett planerat mord, eller är de tomma ord från en ledsen, sårad och omogen tonåring?

Hur skiljer man på orden när de ser likadana ut?

torsdag 11 juni 2009

Naivistisk, jag?


Jag har varit konstnär för en kväll. Tillsammans med mina kollegor har jag målat med akrylfärger och en målarkniv på en masonitskiva. En kollega sa när hon såg mitt verk, att hon inte väntat sig något så naivistiskt från mig.... Jag kan inte låta bli att tänka på vad hon menade med det.

Naivistiskt betyder enligt wikipedia; en riktning inom den moderna konsten som anknyter till barnens och folkkonstens naiva konstskapande. Naivismen bygger på att konstnären vill se världen genom den oskolades ögon, måleriet är ofta berättande. Naivismen ska inte sammankopplas med att något är naivt.

Hmmm....jag undrar vad mitt konstverk berättade för henne om världen....:) Se bilden och tala om vad den berättar för er....

Öppen källkod...

Ibland tar det ett tag inan man får kredit, men det smakar inte sämre för det....

Jag var med och tog fram en omvärldsrapport för vår organisation för ett tag sedan. Vi som jobbade med den, lyfte införande av öppen källkod som en utvecklingstrend som kommer att ha stor påverkan på organisationen fram över. Du kan läsa vad vi skrev här.

Vi fick ta emot mycket kritik och ifrågasättande för det vi skrev, men vi stod på oss. Vi trodde detta skulle ha betydelse av en sådan dignitet att det vore oprofessionellt att inte ta med det. I efterhand har det publicerats många artiklar som stödjer den uppfattning vi hade, och fortfarande har. Ett exempel på detta kan man läsa om i dagens IDG.se.

Ibland är det kul att få rätt!

onsdag 10 juni 2009

Varför gör de på detta viset?

Så har det hänt igen! Kvinnor diskrimineras...

Varför föredrar KDs väljare att skicka en 70-årig gubbe till EU-parlamentet istället för en 30-årig hungrig uppstickare?

Alf Svensson stod på nionde plats för KD men blev ikryssad av så många att han segalde förbi allihop och vann. Toppkandidaten, Elin Bolin får stanna hemma. Är det för att hon är tjej, för ung, eller en kombination?

En förklaring kan naturligtvis vara att Alf Svensson är känd och har varit ett politiskt namn under lång tid. Marit Paulsen fick ju också flest kryss på sitt partis lista.

Men hur länge ska våra politiker kunna leva på gamla meriter? För inte har Af Svensson och Marit Paulsen gjort så mycket väsen av sig på senare år? Eller har jag bara missat? Lågt valdeltagande gynnar med all säkerhet de redan etablerade namnen och det är olyckligt.

Jag ser hellre unga politiker i EU-parlamentet, och gärna kvinnor eftersom de är underrepresenterade i de flesta maktpositioner. Jag är övertygad om att mångfald är nyckeln till framgång, och jag tror också att det är dags för de äldre politikerna ta ett steg tillbaka och ge plats åt de yngre som vill. (Både lokalt, nationellt och i EU) Å ena sidan visar undersökning på undersökning att det är svårt att få yngre personer att engagera sig i traditionell politik. Å andra sidan fortsätter vi tydligen att personkryssa in de gamla uvarna på poster som det finns yngre kandidater på. Så "vaffö gör de på detta viset..."

Så, nu har jag avreagerat mig något....;)

Planering eller beredskap...

Förr hade vi planer. Nu försöker vi ha beredskap. En bra plan förutser vad som händer. Hög beredskap hanterar det som inte kan förutses. Med planen har vi beslutat i förväg vad som skall göras. Beredskap innebär att vi kan fatta beslut när det verkligen behövs. Planen förutsätter att vi vet vart vi skall. Beredskap fungerar även då resan är okänd. För den som planerat är oväntade händelser ett problem. För den som är beredd är inga händelser oväntade. Hittills har planering varit nyckeln till framgång – i framtiden är det viktigare att vara beredd.
(www.parm.se)

tisdag 9 juni 2009

Bara åka...


Ska vi ta bilen och bara åka?

Vart ska vi då?

Söderut...bara åka...
Jag vet att hon menar Antwerpen. Antwerpen var vår oas och vårt hem under några år, och det är dit vi vill återvända när vi behöver ladda batterierna.

Så gjorde vi förr, min bästis och jag. Vi levde för dagen och gjorde vad som föll oss in. Den ena saken mer tokig än den andra..iallafall i andras ögon. I våra egna ögon fanns inga alternativ. Vi gjorde det enda rätta...magkänslan och hjärtat fick styra.


Tänka på konsekvenser gjorde vi i bästa fall under tiden, men oftast inte ens då. Vilken mening skulle det ha? Konsekvenserna skulle ju förr eller senare visa sig ändå, så varför oroa sig två gånger.


Vi smet aldrig undan från konsekvenserna. Vi stod upp för vårt agerande och kände oss starka och ibland ganska ensamma....få andra förstod oss. Vi jobbade periodvis dygnet runt för att ha råd att göra det hjärtat sa oss....


Idag kan jag se tillbaka på den tiden som den mest lärorika perioden i mitt liv. Den period som i stort formade den jag är idag, och det är inte så illa egentligen.


Jag försöker ha denna period och det jag kände då, i åtanke när jag idag möter mina egna ungdomar. Men det är svårt. Jag har svårt med att de lever bara i nuet och inte tänker längre än näsan räcker. Hur de låter magkänslan och hjärtat styra.


Fast egentligen är jag samtidigt otroligt stolt att se de sidorna hos dem. Någonstans på vägen måste de ändå ha fått med sig att de ska lita på sig själva, och göra det som känns bäst i magen. Att det är ok även om inte alla andra tycker de gör rätt. Att det viktiga är att lyssna på sitt hjärta....

måndag 8 juni 2009

Besiktning...


Mini har varit på besiktning idag. I Sverige har vi den förmånen att våra barn besiktas med jämna mellanrum. Idag var det 4-års kontrollen....Mini tyckte det var väl enkelt! På vägen in på BVC sa Mini att han inte var blyg för syster så han skulle nog prata med henne och fråga var leksakerna var...;)

Första testet var synen...han fick fyra bokstäver på en skylt och skulle peka på den bokstav som syster pekade på, framme vid tavlan.
- Det där är ett T...det är min bokstav. (finns i minis namn)
- det där låter nästan som min andra bokstav....U...fast det är inte det... (det var ett O)

Synen var perfekt! Nästa test, räkna...

Syster: Kan du räkna till tre
Mini: ja, ett, två, tre.....jag kan räkna till fyra oxå för jag är fyra...ska jag göra det?
Syster: ja det kan du göra.
Mini: ett, två, tre, fyra...
Syster: Vad duktig du...
Mini: Jag kan räkna till sju också.....ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju...
Syster: Du är ju jätteduktig på att räkna...
Mini: Jag kan räkna till 100 oxå ska jag göra det?
Syster;eeeh.... kan du rita en gubbe på pappret här...

Mini ritar en gubbe som har både huvud, kroppp, armar och ben. För att komplicerar det lite ritar han gubben upp- och-ner. Han förklarar att den står nämligen på huvudet och är glad...;)

Mini; Jag kan skriva mitt namn på gubben så vet du att det är jag som ritat den. Sen kan jag skriva hur gammal jag är oxå....(han skriver 1, 2, 3, 4...) Så många år är jag! Jag är stor nu...när jag var liten var jag så här många år...(Håller upp 10 fingrar i luften...)

Jag satt och log hela tiden och undrade vem som besiktade vem egentligen. Mini fick mycket väl godkänd som betyg med kommentaren att han klarar saker som mycket äldre barn förväntas klara. Analytisk och kritisk som jag är till min läggning funderar jag då på om Minis resultat sa mer om testet än om honom egentligen...Fast visst är han duktig och försigkommen min lille Mini...sådan mor sådan son...;)

söndag 7 juni 2009

Sjung om studenten...

Det är så häftigt och en stor förmån att få följa sina barn genom livet. Studenten är kanske inte första milstolpen de passerar men för många är det första stora milstolpen in i vuxenlivet....

Därför är det inte svårt att förstå stoltheten, glädjen och lättnaden som en nykläckt student känner. Allt som hon ska göra framöver kommer att på något sätt vara självvalt i den mening att det inte finns någon mer reglerad plikt...

Även om gymnasiet är en frivillig skolform, tror jag att det är få som känner det som om det fanns ett alternativ att låta bli...skolplikten förblir i den meningen 12 år...Jag är stolt över familjen nykläckta student.

Nästa vecka kommer en annan familjemedlem att passera en av sina stora milstolpar då grundskolan är slut. Den känslan minns jag också med stor glädje...det ar ju sen man fick välja vad "plikten" skulle handla om....så jag har inte svårt att förstå den glädjen heller och jag är en mycket stolt mor...

Kunskap har ett pris, det kosta tid och vilja att bli riktigt vis.
Så många ämnen, frågor och problem som ofta tär.
Men det fanns en mening med allt de lär.
En mening som blir allt mer synlig med åren som går.
Då de ska minnas pluggandets ibland hopplösa tår.
Pris de får för det de studerat.
När de senare får betyg för det de presterat.
Så jag hoppas var och en känner sig riktigt stolt och fri.
Och använd sin "biljett"till det de helst vill bli.

Våra barn kommer att fortsätta flytta berg medan jag kommer att fortsätta försöka klättra över...Det är den äldre generationens konstanta gissel....

fredag 5 juni 2009

Valkampanj!

I helgen är det val - till EU-parlamentet. Jag ska rösta så klart, men jag tror jag ska ta och göra en egen valkampanj också...inte för att jag vet till vad jag vill bli invald. Men jag tänkte som så att om jag fick tillräckligt många röster så skulle jag låta någon som tycker sig behöva ett ökat väljarstöd, få ge mig ett bud....vad kan jag med mitt väljarstöd vara värd?

Mitt viktigaste och enda vallöfte, eller slagord, skulle vara: "Inför 4 dagars helg och 6 timmars arbetsdag".

det borde inte vara så svårt att få stöd för en sådan fråga...

...så...vad är det då värt...vad vill du betala?????

torsdag 4 juni 2009

Hur dum i huvudet har jag varit idag?

Vi har en ny kommundirektör i vår stad. Och min upplevelse så här långt är att han är en engagerad, intresserad och modig kommundirektör.

Han använder modern teknik, bloggen, till att diskutera och reflektera över ämnen som vi alla möts av och påverkas av i vår vardag. Men han visar även i handling att hans engagemang och intresse är genuint. Han har förmågan att få männskor att känna sig synliga och betydelsefulla. Han visar även på skicklighet i att ta upp politiskt heta ämnen, utan att för den skull bli uppfattad som om han gav sig in i den politiska debatten. Han sprider sina tankar och ger inspiration till nya tankar hos mig...

Troed Troedsson, en framtidsforskare och föreläsare, säger att de människor som har modet att varje dag fråga sig "hur dum i huvudet har jag varit idag" är utom all fara. Men de människor som går till sängs varje kväll i förvissningen om att de haft rätt - igen - är de vi ska akta oss för.

Jag delar Troeds uppfattning. Därför tror jag att det är viktigt med ledare som delar med sig av sina tankar och som väcker andras tankar...

Jag tror att all handling startar som en tanke. I tanken skapar jag en bild av vad jag vill åstadkomma. Den bilden avgör sedan vilka val jag gör och vilka beslut jag tar och vilka handlingar jag väljer att genomföra.

Tankar avgör vad jag väljer att se!

Tankar skapar min verklighet!

Min verklighet blir således vad jag tänker. Tankens kraft är enorm....

Så - hur dum i huvudet har jag varit idag....

Man in the mirror

I'm Starting With The Man In The Mirror
I'm Asking Him To Change His Ways
And No Message Could Have Been Any Clearer
If You Wanna Make The World A Better Place
Take A Look At Yourself,
And Then Make A Change

onsdag 3 juni 2009

Änglar och demoner...


Tom Hanks och Stellan Skarsgård i en och samma film...det kan ju inte bli annat än bra!


Änglar och demoner är en film som baseras på Dan Browns bok med samma namn. Han som skrev Da vinci koden ni vet!


Den här gången hotas den katolska kyrkan av Illuminati som återvänt för att utkräva sin hämnd. Snart visar det sig att det dolda hotet kommer inifrån självaste hjärtat av Vatikanstaten.


Den godhjärtade och folkkäre påven har överraskande avlidit. Inom några dagar ska en ny väljas av konklaven. Men samtidigt stjäls från ett laboratorium i Frankrike, en behållare med antimateria, den så kallade gudspartikeln. En svart ostabil substans till storleken en ärta, som kan lösa jordens energiproblem eller bli dess undergång. När det visar sig att den fallit i händerna på Illuminati börjar tiden ticka ner mot det senare och professor Langdon, som spelas av Tom Hanks, måste med sin nya medhjälpare Vittoria Vetra finna lösningen.


Stellan Skarsgård har även han en av nyckelrollerna när han gestaltar Kommendant Richter, chefen för Schweizergardet, påvens egen polis. Filmen är nästan 2 timmar och 20 minuter lång men tiden gick fort. Jag har läst boken tidigare, fast tillräckligt längesedan för att ha glömt många detaljer, och vill ge denna filmen omdömet "Klart sevärd!"

tisdag 2 juni 2009

När är det dags att ge upp?

"De gör ju ändå som de vill så du kan ju lika gärna ge upp".

För mig handlar inte mina övertygelser om att andra ska tycka som jag eller göra som jag vill.

För mig handlar mina övertygelser om att jag själv vet vad jag tycker och vad jag vill. Det ger mig en grundtrygghet att veta var jag har mig själv. Ibland kan det kännas ensamt och som om "alla" andra är emot. Men om jag ändå efter viss självrannsakan väljer att hålla fast vid det jag tror på, så handlar ju inte det heller om alla andra och vad de tycker. Det handlar om mig!

Om jag gör det jag tror på, och det ändå med facit i hand visar sig att jag gjort fel (eller mindre rätt), så kan jag ändå stå för det jag gjort. Om jag istället ger upp och handlar efter någon annans övertygelse, och det ändå gick fel, skulle känslan av att jag är ett offer för andras sämre vetande och dåliga omdöme med all säkerhet infinna sig. Jag skulle inte heller känna fullt ansvar för det som hänt.

Så jag väljer att handla efter det jag tror på, även om det omedelbara resultatet inte blir som jag önskat, med en förhoppning om att det på sikt ska visa sig att jag inte var helt ute och cyklade...

måndag 1 juni 2009

Tillfällig förvirring...eller nå't...


Idag har jag cyklat till jobbet, och det var riktigt skönt, och jag ska cykla imorgon också...ifall det inte regnar.....eller blåser för mycket åt fel håll....eller att det är uppförsbacke för långa sträckor....eller om jag försover mig...eller...


Känns det igen?


Så här gör jag med det mesta som är bra för mig!


Hittar på en massa ursäkter till att inte ens börja för det finns så många hinder på vägen. Ellers så gör jag som idag, för det kan väl räknas som en början, och så hittar jag på en mängd ursäkter för att jag ska slippa imorgon om inte andan faller på...


Varför gör jag så? Det är ju ändå både roligt och skönt att cykla!


Jag beundrar dem som är åt andra hållet...iallafall när det gäller motionsbiten...som bestämmer sig för att de ska motionera och att inget får komma ivägen, för att den dagliga motionen är det viktigaste.....


Så om det är någon som har ett tips som inte innefattar beslutsamhet och motivation, för det är en dagsfärsk vara, så hör av er till mig...