Koka soppa på en spik!

Ända sedan jag var liten har "specialkost" varit normalkost i min familj. Ja, det är inte jag som varit allergisk.....

Min lillebror var allergisk mot en hel del när han var liten. Det var inte allt vi hade koll på alla gånger, men att han var allergisk mot ägg, det visste vi. Men det är ju ingen större svårighet att undvika.

När min äldste son föddes, föddes han med eksem. Han hade blödande eksem på handleder och fotleder redan när han kom ut ur magen. Trots att jag helammade honom, fick han allergiska reaktioner. Men jag visste för lite för att kunna dra slutsatser om vad det kunde vara som orsakade problemen för honom. Men när amningen så småningom byttes mot mat, blev det ganska uppenbart att det fanns en hel del som han inte kunde äta. I perioder kändes det som om det var lättare att hålla koll på vad han kunde äta, än vad han inte kunde äta. Det mesta har växt bort nu, och jag tror inte att han känner sig särskilt begränsad. Han kan ibland säga att han önskar att han kunde äta fisk, för det ser så gott ut....Han är fortfarande allergisk mot fisk, en del färska frukter och grönsaker, nötter, mandel, ärtor...etc

För några år sedan träffade jag min nuvarande sambo. Hans yngsta dotter är gluteintolerant. Det var lite knepigt i början. Mycket för att glutenfria produkter ganska ofta innehåller andra ingredienser som min äldste son inte tål tex soya (samma släkt som ärtor). Men efter en tid lyckades vi få till även det.

Sen föddes Mini. Han verkade tåla allt. Han fick inga allergiska reaktioner när han ammades eller när han började äta mat. Lite torr hud, men inget märkvärdigt egentligen. Tills han var nästan 3 år. Efter en maginfluensa ville tarmen inte riktigt stabilisera sig. Vi märkte att han blev bättre om vi tog bort mjölken. Vi drog slutsatsen att han var laktosintolerant. Till en början var det ganska komplicerat med ännu ett födoämne att undvika. I största möjliga mån vill vi ju laga så få alternativ som möjligt till middag. Helst ska ju alla kunna äta samma rätt. det förenklar ju tillvaron. Det går faktiskt att göra även pannkakor utan ägg, mjölk och mjöl...;)

Mini's laktosintolerans visades sig vara sekundär. Han var primärt glutenintolerant han också. När glutenfri kost hade införts, läkte hans tarm sakta och efter 6 månader tålde han laktos igen. På ett sätt underlättar det tillvaron att han och storasyster har samma intolerans.

Med åren har jag alltså lärt mig koka soppa på en spik. Spik tål nämligen alla, om den är nickelfri :) Skämt åsido. Jag tycker vi klarar av att laga samma rätt till hela femiljen allt som oftast, och ändå ha en varierad kost. Ikväll har jag gjort kroppkakor. Som den smålänning jag är, älskar jag kroppkakor. Även de gick att göra så att alla kan äta dem. Men sen har vi ju det här med individuella tycken och smak som tillkommer. Men det tar jag inte så stor hänsyn till. Jag är rätt nöjd med att kroppkakorna enbart godkänns av tre personer i familjen. De som inte gillar kroppkakor är stora nog att fixa mat själva. När man har så många olika allergier och intoleranser i en familj, orkar man inte ta hänsyn till alla tycken och smak också. Våra barn vet att det inte är lönt att komma och säga att de ska bli t ex vegetarianer,om de inte samtidigt är redo att stå för sin matlagning själva...Där tar min hänsynfullhet slut...;)Jag ska nog ändå ta och lämna en motion till någon högre instans som säkerställer följande; När man har X-antal allergiska/intoleranta personer i familjen, borde man få kvittera ut en kock på livsmedelsanvisning från landstinget...;) Alternativt arbeta 80% med bibehållen lön....Vi kan aldrig ta genvägar när vi ska laga mat till en vanlig sketen onsdag. Det är rena råvaror och matlagning från grunden som gäller....