Fotboll och skrik...

Dottern spelade match idag igen. Hon är med i ett lag med mycket duktiga tjejer och de vinner oftast. Jag är inget sportfreak men hennes matcher är kul att se.



När jag stod och tittade på matchen idag, satt det är mamma på en bänk och hejade på sin dotter. Hon skrek och hejade och kunde knappt sitta still. Det var bara ett litet aber, hon satt som ensam förälder i vårt lags föräldraklack. Hon var alltså förälder till en tjej i motståndarlaget.

Men det spelar egentligen ingen roll. Jag har svårt för alla föräldrar som spelar från sidan av planen.

Hon skrek så länge det var jämt... Det stod 3-3 i halvtid. Efter pausen fick motståndarna in 3-4, och hon skrek ännu mer. Sen blev hon tystare i takt med att våra tjejer fick in 4-4, 5-4...osv. När matchen slutade med 8-4 till våra tjejers fördel, fanns inte mamman inom synhåll....

Samma skrik kom just från vardagsrummet. Mannen och äldsta dottern tittar på någon viktig match. Jag vet att Sverige spelar och Zlatan, den där dryge skåningen, gjorde tydligen mål på övertid. Och det måste man ju skrika sig hes för ;)

Tja, det är kul med folk som engagerar sig. Själv uppskattar jag FB och ett glas bubbel :)