Fler timmar på dygnet tack....

En klok vän citerade en annan klok person och sa att Tid är det enda som vi alla har lika mycket av, det enda som är helt rättvist fördelat.

Vad är det då som gör att jag ibland, inte särskilt ofta dock, upplever att jag har hur mycket tid som helst? Medan andra dagar, betydligt mer ofta, har känslan av att jag tappat några timmar?

Jo jag tror att det beror på inställningen till det jag ska göra och till mig själv. Ser jag mig själv som en person med många bollar i luften, hög ambitionsnivå och ständigt på språng? Eller ser jag mig själv som en person som har tid för det viktigaste?

På morgonen när jag och Mini ska åka iväg till dagis och jobbet, försöker jag se mig själv som en person som har hur mycket tid som helst för det viktigaste. Oftast lyckas det och vi får på oss kläderna och kommer iväg utan att känna stress. De nmornar som jag ser mig själv som den där andra personen, oftast när jag har en tid att passa, då kör det alltid ihop sig och ta egentligen länge tid att komma iväg än de mornar när jag har hur mycket tid som helst.

Jag tror också att det handlar om hur mycket utrymme jag skapar i min vardag för att ta pauser, mentala pauser. Idag skulle jag in på ett möte inne i stan. Istället för att ta bilen, leta parkering, stå i kö vid parkeringsautomaten och stressa till mötet, tog jag bussen. Jag lät bilen stå kvar på dagis och tog bussen därifrån. Jag fick 15 minuter med mig själv och mina tankar på bussen, 3 minuters promenad i friska luften och kom till mötet i tid utan stress. Att ta bilen hade tagit längre tid totalt....

Det är ju hur lätt som helst att skriva om hur jag kan få mer tid, men betydligt svårare att praktisera. Men jag övar mig på att se mig själv som personen med många bollar i luften, hög ambitionsnivå...och hur mycket tid som helst för det viktigaste...