Dålig stil...

Jag har varit i kyrkan idag...Det blir inte så ofta...

Min dotter ska konfirmera sig och då ingår ett antal gudstjänstbesök under året. Jag tycker hon har fattat ett klokt beslut att konfirmera sig och som den stödjande mor jag är så följde jag med på dagens gudstjänst. Mini och sambon var också med.

Jag tycker det är vackert i kyrkan och det är ett av de få ställen som det inte går att hitta någon stress....

Mini har alltid varit facinerad av kyrkan och kyrkklockorna. Det händer att vi slinker in om vi är ute på en promenad, och tänder ett ljus. Inne i kyrkan finns även en liten pysselhörna, och där kan vi slå oss ner en stund också.

Idag började Mini gudstjänsten med att pyssla. Sen gav han sig ut på nyfikna små äventyr. Han var helt tyst, och smög runt i strumplästen och tittade på ljus och människor. Krubban stod uppdukad för beskådan också. Efter ett tag ökade han tempot, och gjorde små spring-ruscher mellan ytterdörren och fram till oss. Vi satt rätt långt bak, så det var få som såg honom egentligen, och det enda man hörde var hans andning när han sprang. I ansiktet sken han som en sol...

Jag såg några damer kasta ogillande blickar men bestämde mig för att inte bry mig så länge han inte störde. Vilken dålig stil, hörde jag dem säga, att springa i kyrkan.

Jag undrar hur de tänker då. Förutom mig själv, Mini och sambon var där ca 10 konfirmander och 30 pensionärer i ålder 70+. Konfirmanderna var där med all säkerhet för att de måste. Om 10 år när övriga besökare inte längre finns, eller kan ta sig till kyrkan, blir den en ganska öde byggnad. Hur ska framtidens kyrka kunna fortsätta finnas med sina gudstjänster på söndagar, om inte yngre generationers intresse för att delta väcks. Och hur ska det kunna väckas om inte barn ska vara välkomna på barns villkor. Om inte barnen är välkomna kan inte föräldrar heller delta, och då är det snart bara generationen 70+ som får tillgång till kyrkan...

Säg till en 4-åring att sitta still i en timme, lyssna noga på vad prästen säger och sjung med i psalmer du inte förstår eller kan lära dig...tyck sedan att det är så intressant att du även i fortsättningen tänker på kyrkan som ett ställe där du får pyssla, tända ljus och vara med på dina villkor!?

På julafton ska jag gå på gudstjänst igen. Då får barnen höra julevangeliet uppläst som en saga, och vara med och duka krubban, i Döderhults kyrka i Oskarshamn. Kyrkan är alltid proppfull på julafton och det är barnen som får ta plats och finnas med.

Dagens präst i vår kyrka, tyckte inte att Mini hade stört och önskade oss hjärtligt välkomna tillbaka....Jag trivs i kyrkan men inte för att jag har någon stark kristen tro att luta mig mot, utan mer för att den är en del av vårt arv och står för mycket av den värdegrund som jag delar. Jag finner en ro när jag är där, och tänker inte bry mig om ifall jag och Mini visar dålig stil. Synd att de irriterade damerna missade delar av gudstjänsten idag, för att de var upptagna av att titta baklänges och irritera sig på någon som inte ens hördes. Fast det är väl lite av idén med kyrkan, att bry sig om det som inte syns och hörs men som man ändå tror finns:)