Snyggast i stan

Tänk vad annan hårfärg kan göra för utseendet! Dottern är blond i vanliga fall, men med jämna mellanrum tröttnar hon på det och idag var det ett sånt mellanrum. I mina ögon är hon naturligtvis den vackraste oavsett hårfärg. Det var ändå en konstig känsla när jag kom upp på hennes rum för att pussa henne god natt, och det ligger ett brunhårigt barn i sängen...

Jag berättade då för henne om en av mina eskapder med håret som ung. Min bästa kompis och jag var i Belgien som au pair i vår ungdom. Vi var inte så välbetalda men ville ändå vara snyggast i stan. Sen skulle vi ju åka hem till Sverige och fira jul och ville se världsvana och snygga ut för kompisarna som var kvar hemma i bonnhålan. Så en fredagskväll bestämde vi oss för att permanenta varandra. Jag hade lite permanent kvar i topparna så vi kom överens om att det nog räckte om hon rullade det översta håret på mig. Sagt och gjort, så blev det. Och i med vätskan, sen var det bara att vänta.

Medan vi väntade så rullade jag upp hennes hår. Vi var ju inte så vana, så det tog ganska lång tid för mig att rulla hennes hår. Konsekvensen blev att mina rullar satt i lite för länge. När vi tog bort mina rullar så jag ut ungefär som en 70-tals upplaga av Lotta. Ni vet, Svenne och Lotta. Afrokrull...på halva huvudet. Det undre håret hängde i lite utdragna skruvlockar.

Min kompis hade och har fortfarande väldigt tunt hår. Efter permanenten blev det tunnare kan jag väl säga utan att överdriva. Hälften av hennes hår följde med rullarna.

Vi såg förskräckliga ut, och under en ganska lång tid dessutom. Det ville liksom aldrig gå ur. Så nog såg vi annorlunda ut när vi kom hem till Sverige, och jag kan fortfarande inte dricka Martini Bianco. Martini Bianco kostade 20 kr/liter i Belgien i slutet på 80-talet och det gällde ju att leva billigt. Kvällen som vi permanentade varandra gick det åt lite Bianco. Undrar om det påverkade resultatet....:)