Läser en bok som handlar om Marie Curie och hennes assistent Blanche Wittman. Egentligen handlar den mest om Blanche och hennes tre liv.
Som ung var hon inlagd på en klinik i Paris med diagnosen hysteri. Antalet hysteriska kvinnor var stort under den tid som chefsläkaren Charcot arbetade på kliniken. När han dog blev de friska.... Under den tiden forskades det på kvinnan, inte som en individ utan som en "maskin". Vssa experiment visade att kvinnan i viss mån var att betrakta som en maskin, att vissa känslor kunde famkallas genom maskinella påverkningar, så att man genom att trycka på vissa knappar, sinnrikt uttänkta, skapade ett framkallat känsloframfall. Man menade att kvinnor inte bara kunde framkalla dessa känsloanfall utan även avsluta dem. Dessa känsloanfall kallades hysteri och kvinnor använde dem för att fly undan, sas det. Blanche deltog forskningen kring hysteri med sig själv som forskningsobjekt. Men när läkarens dog blev hon som sagt frisk :)
Liv två handlar om när hon blev laboratorieassistent åt Marie Curie, och den forskning som hon gjorde på bland annat radium/uran. De arbetade med radioaktiv strålning helt utan skydd vilket bland annat ledde till att Blanche fick amputera båda benen och en arm.
Liv tre handlar om när Blanche är döende till följd av all strålning, och då skriver ner berättelsen om sitt kärleksförhållande med läkaren som behandlat hennes hysteri, Charcot. Berättelsen skrev hon ner med den enda arm och hand hon hade kvar....
Boken heter "Boken om Blanche och Marie" och fick August Strindbergs pris som bästa svenska roman 2004.
En mycket annorlunda och fantastisk bok...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar