Hur kan jag bli så fel...

Om jag tänker rätt, gör rätt och säger rätt är jag värd att umgås med, men bara då....

Fast det lär aldrig inträffa. Jag kommer alltid att tänka "fel", göra "fel" och säga "fel"....men i alla mina "fel" är jag nog rätt mänsklig...och umgås gärna med dem som inte har behov av att villkora sin samvaro med mig.

Jag börjar så smått acceptera mig som jag är, och förstå vad som är viktigt för mig och i det stora hela tycker jag nog att jag är rätt ok...